När togs den sista begränsningen i rösträtten bort

Detta förslag innebar i princip en ökning av rösträtten för män över 24 år i valet till riksdagens andra kammare och att inkomst och förmögenhet avskaffades. Dessutom har proportionellt val införts i båda kamerorna. Flera frågor som snart kommer att stå i centrum för den politiska debatten beaktades inte alls i samband med reformen av rösträtten för kvinnor och principerna för parlamentarism togs inte upp i beslutet.

Många hoppades att Lindmans begränsade reform skulle avskräcka vänsterns mer betydande Demokratiska krav. Det visade sig vara en felaktig bedömning. Argument om rösträtt har framförts av många grupper med olika bakgrund och intressen. Motiv som religion, pengar och nationalism kan användas för att argumentera för och emot utökad rösträtt. Då, som nu, ville politiker och diskussioner använda aktuella och känslomässiga frågor för att vinna väljarnas stöd.

Här är några exempel på hur olika aktörer kan användas för att framföra argument för och emot allmän rösträtt.

Kristendomen för: med krav på rikedom och rikedom skulle Jesus inte ens rösta, utan Judas. Mot: Guds ord överstiger hela majoriteten, och ingen i Bibeln talar om rösträtt. Kompetens för: alla kan lära sig att ta ansvar om de har chansen. Mot: vanliga människor har varken kunskap eller intresse för politik. Sociala förmåner för: om varje person ges möjlighet att tillgodose sina intressen ökar den totala sociala förmånen.

Mot: demokrati leder till egenintresse och skada på ett parti för landet. Makt för: rösträtten är bara det första steget mot att förverkliga socialismens ideer. Mot: för det första, Dålig regering i parlamentet - då stjäl de våra företag och rikedom. Omvärlden för: nästan alla andra länder har gjort detta-varför ska Sverige vänta? Biologi och kön för: se hur illa det är i världen: är det inte uppenbart att en man behöver hjälp av kvinnor kan alla spindlar hoppa att kontrollera?

Mot: En kvinnas dens sista begränsningen hemma-vem tar hand om huset och barnen om kvinnor börjar med politik? Pengar för: det är synd att medborgerliga rättigheter kallas pengar. Mot: den som betalar mycket i skatter bör naturligtvis också ha ett större inflytande på politiken. Nationalism för: Folket kommer aldrig att handla londonbörsen älska sin nation om de nekas rösträtt.

Mot: folkets regering kommer att förstöra de tusenåriga politiska traditionerna i Sverige. Anledningen: en anställd med grundskoleutbildning är mer intelligent än många galna professorer. Mot: kvinnor och proletärer kan inte tänka själva - de kommer att luras av starka ledare. Rättigheter och skyldigheter för: alla människor har rätt att delta i regeringen i sitt när tog den sista begränsningen i rösträtten bort.

Nackdelar: rösträtten är en uppgift för de kvalificerade, inte en rättighet som kan distribueras. Ålder för: den årliga gränsen för den första kammaren leder till ålderdom och ateroskleros. Sverige behöver ungdomens styrka. Mot: det kräver erfarenhet och mognad hos en person som tar ansvar för vår gemensamma framtid. Revolution för: låt oss införa rösträtt innan revolutionen kastar både parlamentet och resten av samhället.

Mot: vi uppnår en verklig nationell regering genom revolutionen, och inte genom den borgerliga så kallade rösträtten. Rätten att rösta för allt - ett avtal i samband med första världskriget - bort skakades av kriser och revolutionära känslor. Under krigsåren var både män och kvinnor tvungna att göra stora ansträngningar inom försvar, jordbruk, industri och hem. Många ansåg att när människor gjorde så stora sociala ansträngningar borde de också ha rösträtt.

Dessutom var det brist på mat under långa perioder, vilket ökade det totala missnöjet. Kung Gustav V lovade att inte blanda sig i politiken i framtiden, vilket innebar att parlamentarismen hade vunnit. Under hösten presenterade regeringen sitt förslag om gemensam och lika rösträtt, vilket slutligen godkändes av lagen. Detta innebar att det kunde godkännas av båda kamrarna i parlamentet.

Gustav V och några framstående företagsledare har tidigare uttalat sitt stöd för rösträttsreformen under hösten, vilket också har påverkat lagens inställning. Medlemmarna gick dock inte med i de så kallade vänstersocialisterna, som ansåg att förslaget innehöll för många begränsningar av rösträtten. Strax före klockan ett på onsdagen den 18 December dök presidentklubben äntligen upp på bordet.

I slutändan kunde båda kamrarna fatta ett principbeslut. Sverige ska införa gemensamma och lika rösträtt. Vårt historiska synsätt kan bidra till internationella studier av utvecklingen av demokrati som en process, vars gränser och betydelser är föremål för upprepade revideringar. Tack vare vårt historiska synsätt vill vi också delta i den internationella teoretiska diskussionen om demokratisering, och till exempel genom vår undersökning med Sverige, visa hur demokrati inte är ett villkor under vilket rösträtten har självpålagda och eviga gränser, utan bör betraktas som en konflikthistorisk process som äger rum än den är idag.

Därför vill vi undersöka begränsningar av allmän rösträtt. Hur var de motiverade? Vilka konsekvenser när tog de för valkorpsets sammansättning? Vilka politiska krafter har arbetat för att lyfta och upprätthålla restriktionerna? Vilka var de politiska målen för begränsningarna och expansionen? Hur begränsades rösträtten till gränserna för rätten att delta?

Projektet består av sex copycats, där den ena är en kvantitativ analys av alla rösträttsbegränsningar, medan de övriga fem fokuserar på kvalitativa studier av en eller flera rösträttsbegränsningar: ålder, nationellt medborgarskap, konkurs, fattigdom, skatteförpliktelser.böter, böter, myndighetsförklaring och administrativa överträdelser.